När man är så här förkyld och snyter sig cirka tvåhundra gånger om dagen, brukar näsan till slut se ut som en röd, svullen och framför allt fjällande klump mitt i nyllet. Det där med fjällandet har jag stora problem med. För tänk om folk inte fattar att det är huden som fjällar bort av allt snytande utan istället tror att det är intorkat snor runt hela min näsa! Det får jag ångest av att tänka på. Alltså verkligen fetångest. Så därför går jag inte ut så länge fjällandet håller på.

Om jag absolut måste gå ut, för att köpa godis eller så, ser jag till att prata högt med den som är med mig/den som står bredvid mig vid godishyllorna/mig själv om att ojojoj vad näsan blir fjällig när man har varit förkyld så här länge. Och likadant i kassan, innan kassörskan ens har hunnit titta på mig så börjar jag berätta för henne att min hud är så känslig och den börjar alltid fjälla när jag är förkyld och blablabla. Bara så att ingen ska tro att det är snor. Fy fan alltså, issues.

I morse tyckte jag i alla fall att näsan såg "bra" ut. Röd och svullen och jävlig visserligen, men inte så där sönderfjällad överallt. Så jag slängde på mig rena trosor och lite smink, och åkte iväg på loppis med en nästan-nästan-släkting (mitt ex mammas sambos mamma). Hittade lite fina kläder till trollungen och en sån där läskig porslinsdocka som hon älskar. Trevligt och billigt, aj löv loppis.

Väl hemma inser jag att näsan nu har återgått till sitt fjälliga jag igen. Och jag börjar svettas och hyperventilera. Vem kan ha sett det? Tittade inte den där tanten på loppisen lite konstigt på mig? Och hon i kassan, visst fnissade hon lite när jag sträckte fram pengarna? Kommer jag nu att bli omtalad som "den där snoriga flickan från Skåne"! Herregud vilken ångest. Och herregud vad pinsam jag är. Jag trodde sånt här skulle försvinna när man blev vuxen, men det gjorde det minsann inte.

Som terapi-grej (eller möjligtvis någon form av masochism, jag är osäker) hade jag tänkt avsluta detta inlägg med att lägga upp en bild på min fjälliga (obs! ej snoriga!) näsa, men kameran kunde inte riktigt fånga äcklet på bild. Så istället blir det en annan bild, där en annan av mina nojor avslöjas. Nämligen den att jag efter jag har snutit mig är så rädd att det har fastnat snor i näsborrs-öppningen och att folk ska se det, så jag måste stoppa in papper i näsan och liksom låta det sitta där ett tag. Alltså alltid, varje gång jag snutit mig. Som sagt, issues.


Talk to the nose!